Dnacoachens arbetsbok
Jag har saknat ett sätt att kunna dokumentera mina matcher, både de jag jobbar med för att lösa någon släktgåta och de där jag har bekräftat släktskapet.
Jag jobbar väldigt gärna digitalt men när jag jobbar med mina dna-matcher vill jag gärna använda papper och penna, skriva noteringar om var en person har sina rötter, notera hur mycket dna man delar, kunna titta på släktträdet, se vilka matcher vi har gemensamt och på vilka kromosomsegment vi har träff.
Jag kände att jag saknade ett strukturerat sätt att föra mina anteckningar och att det blev en massa lösa lappar överallt..
Så fick jag en idé om en arbetsbok... Jag ville att det skulle finnas gott om plats för anteckningar därför valde jag att göra den i A4 format. Jag ville också att den skulle vara tålig därför valde jag att göra den spiralinbunden.
Det finns plats att fylla i information för 20 matcher.

Mål
För mig personligen så kändes det viktigt att ha ett mål med mitt dna-test. Jag hade en okänd far jag ville hitta och jag ville se om det dök upp släkt i Estland bland mina dna-matcher.
Bland mina träffar i USA hoppades jag kunna hitta bevis för att det var en man som flyttade till Amerika som var den okände pappan och jag har hade hittat hans ättlingar pappersvägen men jag kunde inte hitta något ställe där han tog på sig faderskapet. Det hoppades jag att dna skulle kunna hjälpa mig med.
Nu visade sig att eftersom min farfar visade sig vara en helt annan person än vad jag trott i hela mitt liv och den här "fader-okänd"-gåtan var på farfars-sida så kunde dna inte hjälpa mig att få svaret, i alla fall inte med hjälp av mitt dna. Det har dock visat sig genom andra som dna-testat sig att mina misstankar var riktiga.
Så. försök att ha ett mål med ditt dna-test. Det kan vara att man ska hitta en okänd fader, att man vill hitta emigrantättlingar i USA eller att man vill bekräfta sin pappersforskning. Vet man vad man vill med sitt test är det lättare att sätta upp en strategi, veta vilka verktyg man kan använda och hur man ska jobba med sin matchlista.
Målet bör vara så TYDLIGT som möjligt, till exempel ”Mitt mål är att få reda vem som var min biologiska farfar”. Målet ska också vara VIKTIGT - för dig. Du kanske upptäckte att din farfar inte var din biologiska farfar när du fick ditt dna-resultat men för dig kanske det inte är viktigt att få reda på vem din biologiska farfar var. Målet ska vara LEVANDE. Du kanske tog ett test för att bekräfta din papperssläktforskning men under resan märkte du att farfar inte var din biologiska farfar. Då ändras ditt mål och med den även dina strategier för hur du ska jobba vidare.
Det allra viktigaste är att du har ROLIGT och att du FIRAR under vägen mot ditt mål. Du kan fira att du fått en ny bra träff med ett fantastiskt släktträd. Du kan fira att du fått ett fotografi på en ana av en dna-kusin du inte kände sedan tidigare. Du kan fira att du lärt dig ett nytt verktyg.
Dina mål kan du fylla i på sidan 5 (andra uppslaget). Här fyller du också i dina egna uppgifter under Testperson (eller vilken person du dokumenterar) som namn, kontaktuppgifter, vilka testbolag du testat dig hos och om du testat så du känner till dina haplogrupper för Y-DNA och mtDNA.

Strategi
När du har satt dina mål är det dags att börja jobba på din strategi för att nå dina mål. Man kan skapa sin strategi på olika sätt men jag brukar använda mig av HUR, VEM och VARFÖR.
HUR ska du gå tillväga? Letar du till exempel efter en okänd farfar så vill du finnas i så många databaser som möjligt. Du kanske vill använda dig av kromosommappning för att kunna lista ut vilka segment du fått av farfar för att se vilka träffar som är på farfars sida. Du kanske vill använda dig av de klusterverktyg som finns för att försöka bena ut vilka träffar som har match på varandra.
VEM behöver testas? Letar du efter en okänd farfar så är det bästa att testa personer som är så nära farfars generation som möjligt, till exempel pappa. Eller en farbror eller faster - oavsett om de är hel-eller halvsyskon till pappa. Testa personer som inte är släkt med dig på farfars sida för att kunna använda dem till att utesluta matcher. Ju mer vi kartlägger om de släktskap vi känner till desto mer får vi fram förutsättningarna för de släktskap som är okända. Och dubbelkolla alltid med dig själv
VARFÖR - ställ dig den frågan när du tagit fram dina HUR och dian VEM så kommer du att känna dig mer fokuserad och motiverad när du jobbar på. Till exempel - jag ska testa min mamma - varför - jo, för då kan jag lättare sortera ut vem som är på pappas sida. Eller - jag ska testa mina två syskon och sedan göra en visual phasing - varför - jo, för då kan jag kartlägga segment som kommer från farfar och lättare hitta personer som matchar på de segmenten. Även om du har tagit fram en genomarbetad strategi och har stenkoll på hur allt ska gå till så är man beroende av vilka andra personer som testat sig och det kan ta lång tid innan den där perfekta träffen trillar in som får allt att falla på plats. Men har du din strategi och kan jobba på med olika bitar så kommer du förhoppningsvis att känna att du rör dig mot målet och att du gör vad du kan. I arbetsboken kan du fylla i dina strategier på samma sida där du fyller i dina mål.

Släktträd
Släktträdet är ett av de vikigaste verktygen när vi håller på med dna-släktforskning. Det är ju i våra släktträd vi hittar våra gemensamma anor som vi har med våra dna-matcher.
I arbetsboken finns det utrymme för att fylla i ett släktträd med raka anor för 20 träffar samt för testpersonen.
Släktträden ligger alla på vänstersidor för att man lätt ska kunna vika över sidor och kunna jämföra två träd samtidigt.
I släktträden har den raka fädernelinjen blå bakrund och den raka mödernelinjen rosa bakgrund.
Ett tips är att färglägga fälten i olika färger till exempel beroende på län eller församlingar. Använder man samma färger kommer man snabbt att se på vilka ställen man har gemensamma anor, man kanske använder en gult för Kristianstad län och rosa för Malmöhus (eller om man vill använda dagens länsindelningar grönt för Skåne län).
Här nedan är ett exempel på färglagda rutor baserade på var anorna är födda, namnen ska så klart också fyllas i.


Våra dna-träffar
Nu när mål, strategier och träd är ifyllda är det dags att börja dokumentera våra dna-träffar. I början av boken finns en innehållsförteckning där du kan fylla i namnen på dina träffar efterhand som du dokumenterar dem så du kan hålla ordning på dem.
Man kan använda boken för att dokumentera de matcher där man hittat släktskapet eller som hjälp om man försöker lösa till exempel en gåta med en okänd farfar.

Fält att fylla i för varje match
- Gemensamt DNA - Här fyller du i hur mycket dna du delar med din match, till exempel 231 cM. På engelska brukar det heta Shared cM
- Största segment - Här fyller du i hur mycket cM ni har gemensamt på det största segmentet. På engelska brukar det heta Longest block
- Gemensamma segment - Finns det information om hur många segment du och din match delar totalt fyller du i det här.
- Namn - namnet på din match
- Kontaktuppgifter - mejladress, telefonnummer eller hur du har kontakt med matchen.
- Testbolag/Test - Fyll i hos vilket testbolag matchen har testat sig och om den till exempel även har tagit y-och / eller mtDNA test. Finns matchen på Gedmatch kan du även fylla i Gedmatchnumret.
- Släktskap - Här fyller du i vilket släktskap du och din match har om du har hittat det, till exempel brylling, fyrmänning, kusinbarn, 3C1R eller vad det nu kan vara.
- Gemensam ana/anpar - Här fyller du i din och din match gemensamma ana eller anpar. Ett tips är att skriva till exempel fm mf Hans Persson (1845-1922) och fm mm Anna Andersdotter (1847 - 1920) Tving, Blekinge

Kromosomöversikt
Om din match har testat sig hos ett bolag där du kan se segmentinformationen kan du markera ut den på kromosomöversikten. Kromosomöversikten ligger på högersidor för alla matcher för att du lätt ska kunna jämföra om det är några som ligger på ungefär samma ställe på samma kromosom. Här kan du också fylla i om du vet om matchen är på mammas eller pappas sida eller om den är släkt med både mamma och pappa.
Har din match testat Y-och/eller mtDna kan du fylla i haplogrupperna och på vilken nivå, till exempel Y37.
Du kan också fylla i om ni delar segment på x-kromosomen och i så fall hur mycket.
Nedan finns ett ifyllt exempel.


Att göra
Vid varje match finns det en Att göra-lista. Här kan du fylla i att du till exempel ska ta kontakt med matchen, att du ska måla in den i Dna-painter, forska på en viss gren och så vidare.

Delade matcher
När du tittar på en match kan du även se vilka personer du och din match har gemensamt. Det här är bra information som du kan använda dig av för att försöka reda ut släktskapet.
Det finns även verktyg till exempel Autokluster hos MyHeritage, Genetic Affairs och DNAGedcom som kan hjälpa dig.
I arbetsboken finns plats för att fylla i 15 personer som du och din träff har gemensamt och sedan om de personerna har träff på varandra emellan sig.
Längst ner finns det även plats att fylla i några noteringar. Det kanske är så att du upptäckt att Adam, Anja, Bosse och Birgitta som alla har träff på varandra precis som du och din match, hör hemma på din farmors mors sida.